Pga. min tand var jag inte på datorn igår men igår var det en speciell och sorgsen dag för mig och min familj. Vill därför skriva om det idag även om det var igår...fortfarande jobbigt idag.

För tre år sedan var det en av de värsta dagarna i mitt liv. En dag och dagar efteråt jag aldrig kommer att glömma. I tre år har vi varit utan vår fina ängel, i tre år har jag inte kunnat höra ängelns fina röst, i tre år har jag varit utan min vackra mormor. I tre år. Igår var det tre år sedan exakt hon lämnade oss för en bättre plats ♥. Jag tror starkt på att min mormor lever vidare, jag känner det i mitt hjärta. Jag vet att hon vakar över oss alla, jag vet det. Saknaden är så stor och jag saknar henne så mycket...finns många dagar då jag bara kan gråta när jag tänker på henne men samtidigt är jag glad för jag vet att hon inte behöver lida längre. Min mormor är den bästa man kan önska sig! Det är fortfarande svårt för mig att inse att hon inte finns där hemma i Chile längre, att de lever utan henne. Jag vet att när jag åker dit så kommer jag att bli deprimerad, jag kommer kanske då att förstå att hon inte är med oss längre men bara kanske. Jag saknar dig älskade mormor och du kommer alltid att leva vidare i oss och våra hjärtan. Du är bäst och du förtjänade inte allt lidande du behövde gå igenom. Jag älskar dig och det går inte en dag utan att du finns i mina tankar. Min mormor är en av de starkaste kvinnorna jag någonsin kommer att få lära känna, hon har visat mig och lärt mig så oehört mycket. Hon är bäst och vackrast, saknaden efter henne blir värre varje sekund. Te amo ♥