...

Jag är förbannad. På allt och alla. Jag har försökt, gjort mitt bästa för att vara positiv och glad. Men det går inte längre. Jag ska ta mig upp igen. Det kommer att ta tid men jag kommer att komma upp. När? Det vet jag inte. Men jag ska klara detta.

Önskar att jag kunnat sova, sova igenom denna smärta. Önskar att jag kunnat sova dag in- och dag ut för att slippa smärtan. Försöker sysselsätta mig så att jag kan tänka på annat, trots att det nästan är omöjligt...

<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0